Hur BPC-157 upptäcktes

Historien om BPC-157 hänger nära ihop med ett enda laboratorium. Nästan allt som är känt om ämnet började vid farmakologiska institutionen på medicinska fakulteten vid universitetet i Zagreb, där professor Predrag Sikirić och hans kollegor har gjort det mesta av arbetet.

Ett skyddande protein i magsaften

Forskare hade länge undrat varför magen inte smälter sig själv. I en artikel från 1993 i Journal of Physiology (Paris) beskrev Zagreb-gruppen ett protein på cirka 40 000 dalton i människans magsaft som tycktes skydda magslemhinnan. De kallade det BPC, för Body Protection Compound.

Nedkortat till 15 aminosyror

Stora proteiner är svåra att tillverka och studera, så gruppen letade efter den aktiva delen. De valde en sekvens på 15 aminosyror som verkade behålla en stor del av skyddseffekten i deras råttmodeller. Fragmentet fick namnet BPC 157 och kunde, eftersom det är kort, tillverkas med vanlig peptidsyntes.

Tidigt kliniskt intresse

Under 1990- och 2000-talen testade det kroatiska läkemedelsbolaget Pliva peptiden vid inflammatorisk tarmsjukdom under koder som PL 14736. Artiklar från Zagreb-gruppen beskriver prövningarna, men de ledde inte till någon godkänd produkt och de fullständiga resultaten publicerades inte i de stora medicinska tidskrifterna.

2015 registrerade ett företag en fas 1-studie av säkerhet och farmakokinetik för en produkt kallad Bepecin hos friska frivilliga (NCT02637284). Registerposten har inte uppdaterats sedan 2015 och anger inga resultat.

Årtionden av djurstudier

Under de följande trettio åren publicerade Zagreb-gruppen och ett mindre antal andra grupper råttstudier om sen- och ligamentskador, muskelskador, bendefekter, brännskador, tarmfistlar och blockerade blodkärl. En råttstudie från 2003 om avskurna hälsenor i Journal of Orthopaedic Research blev en av de mest citerade. Kritiker påpekar att det mesta av arbetet inte har upprepats av helt oberoende laboratorier.

Från laboratoriet till nätet

Under 2010-talet blev BPC-157 populär i tränings- och hälsokretsar, ofta beskriven som en ”läkande peptid”. Idrottens myndigheter reagerade: sedan 2022 står den med namn på Världsantidopningsbyråns lista över förbjudna ämnen, och medicinska översikter började varna för att den allmänna användningen låg långt före beläggen.

De första rapporterna på människor och nya prövningar

• 2021: en amerikansk klinik publicerade en retrospektiv enkät med 16 patienter som fått knäinjektioner.
• 2024: samma klinik rapporterade en pilotstudie med 12 kvinnor med interstitiell cystit.
• 2025: en intravenös säkerhetspilot med två personer följde.
• 2026: en placebokontrollerad fas 2-prövning med 120 personer med skador i baksida lår registrerades i Kina (NCT07437547), och en liten fas 1-prövning efter operation av rotatorkuffen registrerades i USA (NCT07803250).

Om de nyare prövningarna slutförs och publiceras blir de de första ordentligt kontrollerade data om BPC-157 hos människor.