Vad är BPC-157?

BPC-157 är en pentadekapeptid, alltså en peptid av 15 aminosyror sammanfogade i en enda kedja. Den framställs genom kemisk syntes. Namnet syftar på det större ursprungsproteinet BPC, som forskarna i Zagreb beskrev i människans magsaft. Att BPC-157 i sig finns som en egen molekyl i kroppen har inte visats.

Molekylen i siffror

Fyra av de 15 positionerna är prolin, tre av dem i rad nära början. Prolinrika avsnitt står emot många av de enzymer som bryter ned proteiner. Det kan vara ett skäl till att utvecklarna beskriver BPC-157 som ovanligt stabil, även i magsaft, men oberoende bekräftelse av det är begränsad.

Vad som händer med den i kroppen

Den mest detaljerade studien av vad som händer med ämnet publicerades 2022 i Frontiers in Pharmacology av en forskargrupp i Kina. I råttor och hundar fann de att:

• den lämnar blodet mycket snabbt, med en halveringstid under 30 minuter;
• efter en injektion i muskel nådde cirka 14–19 % blodomloppet hos råttor och cirka 45–51 % hos hundar;
• den bryts ned till små fragment och enskilda aminosyror, som lämnar kroppen främst via urin och galla.

Många av effekterna som rapporterats hos djur tycks vara längre än den korta halveringstiden. Forskarna har ännu inte förklarat varför, och jämförbara data från människor saknas.

Mekanismer som laboratoriestudier pekar på

Försök på celler och djur tyder på flera vägar. Ingen av dem har bekräftats hos människor:

• Nya blodkärl. En studie från 2017 i Journal of Molecular Medicine rapporterade att BPC-157 ökade VEGFR2, en receptor som driver kärltillväxt, och slog på signalkedjan Akt-eNOS i endotelceller. Hos råttor med nedsatt blodflöde i ett bakben bildades nya kärl snabbare.
• Senceller. 2011 rapporterade forskare i Taiwan i Journal of Applied Physiology att senfibroblaster växte ut, klarade stress och vandrade snabbare med BPC-157, via proteinerna FAK och paxillin.
• Kväveoxid. Gruppen i Zagreb har publicerat många artiklar som tyder på att BPC-157 samverkar med kväveoxidsystemet, som bidrar till att styra kärltonus och vävnadsskydd.
• Andra signaler. Översikter nämner också effekter på tillväxthormonreceptorer, inflammatoriska budbärare och dopamin- och serotoninsystemen, oftast baserat på enstaka studier.

Sammantaget beskriver idéerna en molekyl som kanske kan stödja läkning genom bättre blodförsörjning och cellrörelse. Det är hypoteser byggda på djur- och cellförsök, inte fastställda fakta om människokroppen.

Viktigaste punkterna

• BPC-157 är ett labbtillverkat fragment med 15 aminosyror ur ett större protein i magsaft.
• Hos råttor och hundar försvinner den ur blodet på mindre än en halvtimme.
• De föreslagna mekanismerna gäller kärltillväxt, cellvandring och kväveoxid.
• Allt kommer från preklinisk forskning; data från människor saknas nästan helt.